SVERIGES STÖRSTA MUSIKEXPORT

Gruppen kallades för Festfolket i början av 70-talet. Gruppen blev Sveriges främsta musikexport och blev kritiserade av den svenska musikrörelsen, ”proggen”, som tyckte att de var kommersiella. Gruppen hade nio ettor på Englandslistan och en etta i USA.

Fyra unga personer från Jönköping, Göteborg, Stockholm och Narvik i Norge satte ihop en popgrupp 1970. De kallade sig för Festfolket. Några år senare gjorde gruppen låtar som toppade världens topplistor och turnérade över hela världen. Gruppen blev Sveriges största musikexport.

Benny Andersson hade varit med i Hepstars och Björn Ulvaeus hade varit med i Hootenanny singers på 60-talet. De träffades 1966 och skrev sin första komposition tillsammans samma år.

Det blev början till deras täta och framgångsrika låtskrivande. Tre år senare träffade Björn och Benny två tjejer som blev deras fruar och medlemmar i Abba. Agneta Fältskog och Anni-Frid Lyngstad hade då redan börjat spela in skivor.

Från början sjöng de bakgrundssång på varandras soloskivor. Bland annat sjöng de på låten ”Hej, gamle vän”. Senare fick de idén att bli en grupp – Festfolket. Först 1972 fick gruppen ett genombrott med ”People need love”.

Gruppen hette då ”Björn och Benny och Agneta och Anni-Frid”. Stikkan Andersson var skivbolagsdirektören och Michael B Tretow tekniker och producent.

Med ”Ring ring” kom de trea i Melodifestivalen 1973. Ett år senare, i Brighton, England den 6 april 1974, vann Abba den Europeiska tävlingen med låten ”Waterloo” – insprirerade av den engelska Glamrocken. Det blev Abbas största framgång så långt. På den tiden betydde en seger mer för karriären än vad den gör idag.

”Waterloo” blev etta i flera europeiska länder och gjorde succé i Sverige. Abba blev mycket populära i övriga Skandinavien. Låten kom sexa på topplistan i USA.

Efter ”Waterloo” dröjde det till nästa låtframgång. Men ett och ett halvt år senare fick de en hit med ”SOS” – en låt som från början var tänkt för Agneta Fältskogs soloskiva. Låten kom sexa i England och plats 15 i USA. Låten ”Mamma Mia” blev senare etta i England och nu stärktes Abbas status där. Mellan 1974 och 1980 hade Abba nio ettor i England och en i USA.

1975 blommande Abba ut och började bli heta. Ett år senare var de en av de mest populära grupperna i världen med låtar som ”Money money money”, Knowing me knowing you, ”Fernando”och ”Dancing Queen”, som blev etta i USA 1977. Det blev Abbas enda singeletta på den för skivartister så viktiga amerikanska skivmarknaden.

Abba var, med sin europeiska popmusik, en supergrupp på toppen av sin karriär. Intresset för Abba i USA kulminerade samtidigt som punk och new wave tog allt mer plats i Europa.

En turné i Australien, där gruppen var oerhört populära, dokumenterades på film, som hade premiär i december samma år – ”Abba – The movie”.

Våren 1978 gjorde Abba en promotionturné i USA. ”Take a chance on me” klättrade på listorna. Refrängen hade utvecklats när Björn Ulvaeus var ute och joggade på Lidingö – därav den rytmiska refrängen. Låten blev etta i England och trea i USA.En annan odödlig låt var ”Summer night city” från skivan ”Volez vous”.

Men det var svårt för medlemmarna att förena poplivet med privatlivet.  Björn och Agneta var ett par under succéåren liksom Benny och Frida och det innebar en hel del slitningar i gruppen.

1979 fortsatte Abba att skapa musik och turnéra i Europa, Kanada och USA och 1980 åkte Abba till Japan där de gjorde sin sista turné.

1982 började Björn och Benny skriva musik till musikalen Chess och Agneta och Frida gjorde soloskivor. I slutet av året bestämde de sig för att ta en paus och om möjligt fortsätta senare, men så blev det inte och Abba splittrades.