SMINKADE KISS TOG VÄRLDEN MED STORM

Rockgruppen Kiss gjorde sig känd för sin starka image med sminkade ansikten och spekakulära konserter med rökbomber och sprutande blod. Hård attityd, smink och en mäktig scenshow.

Kiss bildades i New York 1972 av Gene Simmons, sång och elbas och Paul Stanley, sång och elgitarr. De hade tillsammans spelat ett par år. Tillsammans med Ace Frehley, gitarr och Peter Criss, trummor, utgjorde de ett av 70-talets stora hårdrocksband.

Med kraftigt sminkade ansikten, speciella kläder och höga platåskor fångade de framförallt tonårspubliken som blev galna i gruppens image, snarare mer i den än i själva musiken.

Gruppens scenshow var en färgsprakande tillställning med rökeffekter, ljud och ljusupplevelser, rökbomber och sprutande blod. Sångaren och bassisten Gene Simmons var den mest framträdande medlemmen och var en stark scenpersonlighet. Han gjorde sig känd för sin långa och spetsiga tunga, som blev en stark symbol för gruppens image.

Simmons och Stanley rekryterade trummisen Peter Criss via en annons i tidningen The Rolling stone och Ace Frehley, elgitarr, fick jobbet genom en annons i tidningen The Village voice.

Deras första konsert tillsammans ägde rum i New York 1973 och redan då var deras show stark teatralisk. Efter att konserten ägt rum erbjöds Kiss ett kontrakt och senare skrev gruppen på för skivbolaget Casablanca.

Kiss gjorde skivdebut i februari 1974 med skivan ”Kiss”. Samma år släpptes skivan ”Hotter than hell”. Året efter, 1975, beskrivs ofta som genombrottsåret och det var med skivan ”Alive” som framgångsvågen började svepa fram.

Skivan gjorde Kiss till en av de stora rockgrupperna. Fansen dyrkade rockens clowner och målade sig som sina idoler när det gick på konsert. ”Alive” blev en ”Top 10-skiva” i Usa. Låten ”Rock’n’roll all night” klättrade upp till en 12:e plats.

Året därefter utsågs Kiss till den populäraste gruppen i Usa i en omröstning och man pratade om ”Kissmania”. Medlemmarna i fanklubben ”Kiss Army” blev allt fler. 1977 släpptes en av milstolparna, ”Love gun”.

Men punk och new wave kopplade ett allt störe grepp om engelsk musikpress och om allmänheten i slutet av 70-talet och Kiss fick slåss om uppmärksamheten.

1978 släppte alla medlemmar var sin soloskiva samtidigt och efter skivan ”Dynasty” året efter hoppade trummisen Peter Criss av. Året var 1980. Han ersattes av Eric Carr. Även Ace Frehley hoppade av och ersattes 1982 av Vinnie Vincent.

Efter en turbulent tid och minskad skivförsäljning överraskade Kiss och uppträdde osminkade för första gången. 1983 släppte gruppen skivan ”Lick it up” och på skivomslaget var sminket borta.

Skivan kom att beskrivas som gruppens ”comeback” och skivförsäljningen tog fart igen. Men gruppens storhetstid var förbi och under 80-talet präglades gruppen av medlemsbyten och sökande efter en ny identitet.

1990 planerade Kiss att spela in en ny skiva med sin gamle producent Bob Ezrin, men trummisen Eric Carr fick cancer och dog i november 1991 – samma månad och år som Freddie Mercury i Queen, 41 år gammal. Kiss fortsatte att göra skivor, med delvis nya medlemmar under 90-talet.

1996 återförenades Simmons, Stanley, Frehley och Criss, originalmedlemmarna, och åkte ut på världsturné. Plötsligt var allt som förrut. Hård attityd, smink och en mäktig scenshow. Kiss tog publiken tillbaka till den tid då de var som störst – i mitten av 70-talet.